MENY
16 mars 2019
Ett av kunskapskraven i svenska för åk 7-9 är att kunna göra gestaltningar:
De berättande texter eleven skriver innehåller ... gestaltande beskrivningar och berättargrepp samt dramaturgi med ... uppbyggnad
Detta kanske är lättare sagt än gjort och därför krävs det att vi som lärare arbetar med att lära eleverna hur man kan gestalta. Jag upplever att elever generellt sett är bra, och självklart blir allt bättre ju äldre de blir, på att göra miljö- och personbeskrivningar men det är svårare att komma till steget där de faktiskt gestaltar och inte berättar. Alltså "Show - don't tell".
Många gånger arbetar vi med att eleverna ska lägga in adjektiv för att förtydliga någonting i sina texter och ge läsaren en tydligare bild av det hen läser. Det är inget fel i att använda adjektiv men för att få texterna att lyfta och göra dem ännu bättre är gestaltningar ett bra grepp. Ett exempel:
En mening med adjektiv: Hon var glad och förväntansfull.
En mening med gestaltning: Hon hoppade upp och ner och kunde knappt vänta längre.
För att lyckas med att gestalta istället för att beskriva kan man försöka tänka sig en film. I en film står det inte vilka känslor en människa har utan vi som publik får helt enkelt utgå ifrån kroppsspråk och deras agerande. Det kan vara ett tips för att få eleverna att börja skriva gestaltningar.
Jag hittade en väldigt bra sida på Pia Lerigons författarsida där hon gav tips och också använde en slide för att visa på olika nivåer av berättarteknik.
Jag tycker att den med fördel kan användas i undervisningen för att visa på hur en text kan utvecklas och också kräva mer av läsaren ju högre nivå din gestaltning är på. Då blir det mer att också kunna läsa mellan raderna som läsare vilket kräve ratt du som skribent också behärskar det.
Vi har arbetat med liknelser och metaforer i min nia och jag har använt materialet i Reparationskurs Svenska från Gleerups vilket jag har tyckt fungerat bra när de till exempel skrivit krönikor. MEN det är ju också ett väsentligt steg att gå ifrån att använda liknelser i det sammahanget och att använda dem för att gestalta någonting.
En novell som skulle kunna läsas i samband med gestaltning är Försök till kärnfysik av Jonas Hassen Khemiri. Vi jobbade med den i min klass för några veckor sedan (jag gjorde ett inlägg på Instagram om det och upplägget) och i den finns det mycket som kan diskuteras i just hur Jonas väljer att gestalta personer och händelser. Det finns också mycket symbolik i novellen som är värt at diskutera och fundera över.
Sist men inte minst har jag gjort ngra stödstrukturer för gestaltning; en för att belysa hur man kan gestalta istället för att använda adjektiv i människors agerande och en för miljöbeskrivningar. Jag har lagt dem på Drive också om någon vill ha dem.
0